Eld, rök och några personer i bakgrunden under en släckövning

Prao på ”farlig” arbetsplats går att genomföra

Efter olyckan då en praoelev brännskadades av ett expansionskärl under mitten av 90-talet upphörde all prao. Att en ung praoelev hade skadats var tragiskt, man fick betala skadestånd, och man sade därför konsekvent nej till all prao därefter. Ända fram till år 2010, då gjordes ett omtag.

Magnus Garpdal, koordinator Ung säkerhet, började sin tjänst på Räddningstjänsten Skåne nordväst, Brandorama, i Helsingborg år 2010. I tjänsten ingår att jobba både förebyggande och proaktivt. Klart att man då också måste se över möjligheten att ta emot prao. På grund av den tidigare olyckan fick han till svar att det absolut inte skulle gå att genomföra. Men Magnus gav sig inte, han ville öppna upp verksamheten för unga människor. Han diskuterade med ledningen att det var kanske inte korrekt gjort då på 90-talet, att man inte gjort riskbedömningar, inte följt Arbetsmiljöverkets riktlinjer. Och han fick till slut Räddningstjänsten med sig i övertygelsen om att nyckeln låg just där; i förberedelser, att göra riskbedömningar, att följa givna riktlinjer och att ha genomgångar med alla kollegor som skulle möta eleverna. Det tog ungefär ett halvår, och ibland stångade han sig nästan blodig – men till slut kunde Räddningstjänsten Skåne nordväst äntligen komma igång med att ta emot praoelever från grundskolorna igen.

Från en försiktig nystart då man tog emot ett fåtal elever, tar de idag emot mellan 8-10 och ibland så många som upp till 12 elever per gång. Konceptet är egentligen enkelt; noga förberedelse och inga farliga moment.

Att följa Arbetsmiljöverkets direktiv och göra riskbedömningar ger stor tydlighet kring, och trygghet i, vad som får lov att göras och inte göras. Praoelever kan få se väldigt mycket av verksamheten på arbetsplatsen utan att utsättas för fara. Exempel på situationer/verksamhet som elever inte får medverka i är till exempel rökdykning. Rökdykning i farlig brandrök riskerar att man utsätts för många giftiga ämnen. Men eleverna får prova ansiktsmaskerna, och de får använda dem i kallrök, alltså teaterrök. Effekten blir den samma men teaterröken innehåller inga farliga ämnen. Alltså kan de få prova utrustningen i en situation som uppfattas som autentisk men utan att utsättas för fara. En annan situation som unga elever varken får använda, eller vara nära under användning, är hydrauliska verktyg som i sig kan ge allvarliga klämskador. Och att klippa upp bilar med hydrauliska verktyg som ger skarpa kanter kan också vara en risk för allvarliga skärskador. Denna användning är därför helt utesluten. Genom att nogsamt riskbedöma alla moment som en praoelev kan komma i kontakt med under en praoperiod och ta bort de situationer som är riskabla kan de flesta arbetsplatser ta emot praoelever.

Räddningstjänsten Skåne nordväst är glada att de numera kan ta emot praoelever igen. ”Man får tänka långsiktigt, att det är en samhällsinsats, att man ställer upp för ungdomarna, visar sitt yrke och sin arbetsplats och kanske framförallt - vilken god PR det ger. Förutom att förebygga skador och minska bränder (vi var tyvärr topp 3 i Sverige år 2008-2009 vad gäller skolbränder), framhävs människan bakom uniformen – och vi visar oss dessutom som en attraktiv arbetsgivare!” säger Magnus. Räddningstjänsten kan i bästa fall träffa Helsingborgs ungdomar flera gånger: studiebesök i årskurs 5 och 7, prao i årskurs 8 eller 9, som ledare för läger/sommarpraktik och slutligen även som elever på Räddningsgymnasiet i Helsingborg.

Så här jobbar man idag. Räddningstjänsten skapar medvetet blandade grupper, man tar in elever från olika områden och skolor i stan och blandar dem. ”Det är lite attityd första dagen, men snart blir de vänner” berättar Magnus Garpdal. Schemat måste vara bra, det ska vara späckat och intensivt. Eleverna börjar kl 09.30 och slutar kl 14.00. På så sätt hinner Magnus och kollegorna sköta övriga arbetsuppgifter under morgontimmarna samt eftermiddagarna vilket gör att praoeleverna aldrig upplevs som en belastning. Och inga långa luncher behövs, 30 minuter räcker.

Magnus har huvudansvaret för praoeleverna. Angående handledarskapet betonar han vikten av tydlighet. Han inleder alltid respektive praoperiod med att eleverna får en genomgång av såväl arbetsplatsens säkerhetsrutiner som arbetsplatskultur. Berättar att eleverna måste visa respekt och lyssna: ”Det är lika viktigt att bära sin namnbricka som att säga god morgon till varandra då man träffas i korridorer eller på andra ställen, vi har den kulturen här”.

Magnus visar verksamhetens tre olika block; Före, Under och Efter. Block Före innebär att man arbetar förebyggande; utbildningar, övningar för brandmän etc. Block Under innebär genomförande av utbildningar, inspektion av företag, samt operativa insatser av bränder, olyckor mm. Block Efter innebär restvärde räddning efter bränder, vattenskador mm. För operativa brandmän har man genomgång efter händelser för att utvärdera insatsen, och kamratstöd efter särskilda jobbiga händelser.

Eleverna får i mindre grupper prova på en massa saker såsom exempelvis släcka eld med brandsläckare, kväva eld med brandfilt på brinnande docka och prova andningsmask i kallrök som beskrevs tidigare. Allt under stor säkerhet naturligtvis. Säkerhetstänket genomsyrar verkligen allt. De får också träffa en brandingenjör som berättar om sitt jobb. Hur de jobbar förebyggande med riskbedömning; är med i samhällsplanering för att förhindra brand och skadeverkningar vid olyckor, är räddningsledare och högst ansvarig på en olyckplats med mera. De träffar Ola som jobbar med Räddningsgymnasiet på en av gymnasieskolorna i kommunen. Det är också viktigt för ungdomarna att förstå att det inom Räddningstjänsten finns fler yrken än enbart "brandsoldat". Man har yrken som ekonom, kommunikatör, HR etc vilket innebär att det finns flera möjliga karriärvägar inom Räddningstjänsten.

I slutet på praoveckan blir det utvärdering, och det sker på båda håll. Magnus återkopplar till eleverna hur han med sina kollegor uppfattat dem, och de tar in utvärdering från eleverna hur de uppfattat veckans olika delar; allt från introduktion till moment de fått prova och informationstillfällen de tagit del av.

Magnus Garpdals tips till andra företag som ännu inte tagit emot prao:

  • följ Arbetsmiljöverkets riktlinjer
  • ge bra introduktion med tydlig information om arbetsuppgifter och risker
  • utse en handledare
  • gör riskbedömning för alla moment eleven ska komma i kontakt med